Aikataulu / Schedule / Tidtabell
Wed 10.12. workshop: body as archive at 17–20
“After introducing how ‘body as archive’ is interpreted in my work, the participants are invited to discover their own relationship between what is seen and what is sensed through facilitated activities, such as making their own clay paintings. Tea and snacks are served.”
The workshop is held in English. Työpajan kieli on Englanti. Workshoppens språk är engelska.
FIN
oli muuttoliikkeen kausi, olemme nyt täällä, ja sinä, siellä
meidän digitaalinen läheisyytemme on meidän fyysinen poissaolomme; sekä pako että kotiinpaluu pikselit lepattaa kuin kirkon kynttilät; muuntavat eetterin aineeksi ja aineen dataksi.; vartalomme ovat sekä sielunmessu että unohtaminen
kutsu minua nimellä, jonka he tunnistavat, jotta löydämme toisemme
한 / Han on korealainen tunnekulttuuri, joka elää ja muuttuu sukupolvien läpi. Se kuvaa syviä, toisiinsa kietoutuneita kerroksia ratkaisemattomista suruista, raivosta ja katkeruudesta – reaktioita sekä henkilökohtaisiin kokemuksiin että yhteiskunnallisiin epäoikeudenmukaisuuksiin. Han on samalla sisua ja muutosta.
Tämä tunne rakentaa ‘the bird people’ sisäisen rakenteen; projekti on jatkuvaa neuvottelua näkyvän ja aistittavan välillä. Se kysyy:
Mitkä ovat ne sukupolvelliset historiat, jotka periytyvät ja toistuvat – miten ne voivat kehittyä kauttamme?
Henkilökohtaiseen kokemukseen perustuen nämä teokset tutkivat muuttoliikettä niiden rakenteiden kautta, jotka pakottavat ihmisen päättämään: jäädä vai lähteä; tuhota vai rakentaa; korjata vai pyyhkiä pois.
Lue lisää projektista: https://alexandramitiku.substack.com/
Hanketta tukee Koneen Säätiö.
Alexandra Mitiku on runoilija *, jolla on korealais-etiopialaiset juuret.
*Tässä projektissa sukupolvellisuus viittaa henkilökohtaiseen, sosio-poliittiseen ja ympäristölliseen.
*Kreikan kielestä poētēs, tarkoittaen ’tekijää’. Se on viittaus luomiseen, joka ei rajoitu sanoihin
ENG
there is a season of migration and now we are here, – you, there
our digital closeness, is our physical absence, is both escape and homecoming. pixels flicker like candlelight en masse; turn ether into matter and matter into data; our bodies are both requiem and forgetting
call me by a name that they recognize, so we find our way
한/Han is a Korean emotional culture that is understood to evolve as it is passed down generations. Roughly, it describes the complex layers of unresolved grief, rage and bitterness in response to personal experiences and social systems of injustice – it is also the endurance and transformation from this. 한 shapes the emotional structure of the bird people. The project negotiates between what is seen and what is sensed, while asking:
What are the generational* histories that are inherited and repeated – how can these evolve through us?
Rooted in personal experience, these artworks study migration through systematic pressures that influence a person’s decision to leave or stay; destroy or build; repair or erase.
More on the project: https://alexandramitiku.substack.com/
This project is supported by the Kone Foundation.
Alexandra Mitiku is a poet* with Korean-Ethiopian roots.
*In this project, generational refers to the intersections of personal, sociopolitical and environmental. *From Greek poētēs, meaning ‘maker’, meaning creation without being limited to words.
SVE
det finns en säsong för migration och nu är vi här, och du, där
vår digitala närvaro är vår fysiska frånvaro; både flykt och hemkomst. pixlarna fladdrar som massor av ljus; förvandlar etern till materia och materien till data; våra kroppar är både själamässa och glömska
kalla mig vid ett namn som de känner igen, så att vi hittar varandra
한 / Han är en koreansk känslokultur som lever och förändras genom generationerna. Den beskriver djupa, sammanflätade lager av oförlösta sorger, av raseri och bitterhet – reaktioner på såväl personliga som samhälleliga orättvisor. Han är på samma gång både uthållighet och förändring.
Denna känsla utgör den inre strukturen i ‘the bird people’; ett projekt som är en fortgående överläggning mellan det som kan ses och det som kan förnimmas. Det ställer frågan:
Vilka är de generationella historier som går i arv och upprepas – hur kan de utvecklas genom oss?
Dessa verk bygger på personliga erfarenheter och undersöker migration via sådana strukturer som påverkar en människas beslut att stanna eller ge sig av; förstöra eller bygga upp; reparera eller radera.
Läs mer om projektet: https://alexandramitiku.substack.com/
Projektet understöds av Konestiftelsen.
Alexandra Mitiku är en poet * med koreansk-etiopiska rötter.
*I det här projektet syftar generationell på det personliga, sociopolitiska och miljörelaterade.
*Från det grekiska ordet poētēs som betyder ’skapare’ och avser ett skapande som inte är begränsat till ord.
